Beställt böcker för min första kurs!

2015

Idag klickade jag hem böckerna för min första fysikkurs, så taggad! Det var en del problem med mina betyg (de kände först inte igen IB-diplomat så fick förklara att det var verkliga betyg) men nu har jag äntligen kört igång. Tack vare stipendiet jag fick på studenten så blev det inte så dyrt med kursböckerna, men läroböcker är generellt sett dyrt
 
Passade på att beställa hem "642 Tiny Things to Write About" som belöning för att jag äntligen kommit igång. Dessutom hoppas jag att den hjälper mig kicka igång lite inspiration till den här bloggen. Har haft lite idétorka. Har dessutom studentrabatt på Adlibris eftersom att mecenatkortet inte går ut förrän i oktober.
 
 
642 Tiny Things to Write About


Kvinnor och vetenskap – kvinnor som skapat vetenskapshistoria del 2

2015

Kvinnor och vetenskap – kvinnor som skapat vetenskapshistoria

Efter x antal år i skolan så känner jag att det är en enorm kunskapslucka när det kommer till kvinnor inom vetenskap. Marie Curie och sen tar det stopp ungefär. Inte konstigt att forskning känns så långt borta när man aldrig läser om kvinnliga forskare? Tänkte därför skriva en serie blogginlägg där jag listar kvinnor som gjort vetenskapshistoria.

I inlägget kommer jag att använda vissa amerikanska titlar/uttryck och medicinska termer bland annat:
MD = medical degree (motsvarande en svensk läkarexamen)
anestesiologi = läran om sövning/narkos och bedövningsmetoder
obstetrik = det område inom medicin som bland annat innefattar kvinnliga könsorgan, graviditet, förlossning, amning

 

 

Marie Åsberg (1938 - )
Åsberg disputerade 1973 och utnämndes 1982 till professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Åsbergs forskning ligger främst inom depression och självmordsförebyggande åtgärder. Kanske mest känd för sitt samarbete med Montgomery, som resulterade i MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale) som är en självuppskattningsskala för att mäta hur svår en depression är. MADRS används inom vården i hela Sverige (och andra delar av världen). Är fortfarande aktiv inom debatten kring självmordsförebyggning och behandling av depression.


Letitia Geer
Hade väldigt svårt att hitta information om Geer, men hon är bland annat känd för att 1899 ha skapat en medicinsk ”syringe” (spruta eller nål) som gick att använda med bara en hand.

 

Elizabeth Blackwell (1821-1910)
Blackwell, född i Bristol (England), kom till USA som 11-åring. Hon var inledningsvis inte alls intresserad av medicin, men när en svårt sjuk vän föreslog att en kvinnlig läkare skulle gjort att hon sluppit visst lidande. Andra läkare uppmuntrade inte att Blackwell skulle studera medicin, det var för dyrt, för svårt, och olämpligt för kvinnor. 1847 antogs hon till Geneva Medical College i New York och två år senare blev Blackwell den första kvinnan att ta en MD vid ett amerikanskt universitet. Dr. Blackwell öppnade tillsammans med 2 andra kvinnliga kollegor New York Infirmary for Women and Children år 1857, där de tillhandahöll medicinsk träning och erfarenhet för kvinnliga läkare.

 

Virginia Apgar (1909 – 1974)
Apgar tog sin MD vid Columbia University College of Physicians and Surgeons 1933, där hon gick ut som 4:a i sin årskurs. Hon planerade först att bli kirurg men uppmuntrades av Dr. Alan Whipple att välja en annan specialisering, då Whipple tidigare tränat kvinnliga kirurger och hade sett de svårigheter kvinnorna mötte. Istället uppmuntrades Apgar till att bli anestesiolog, ett område som var i stort behov av utveckling. Apgar blev 1938 chef för anestesiologiavdelningen vid Columbia University, men eftersom att anestesiologi ansågs vara en mindre värd än t.ex. kirurgi hade Apgar svårt att rekrytera läkare till avdelningen. Efter att ha fokuserat på obstetrisk anestesiologi så utvecklade Apgar ”the Apgar score” för att mäta ett barns hälsa i samband med förlossning. 



Why didn't we learn this?!

2015

Nu efter studenten/att jag fyllde 18 har det varit flera gånger då jag känt "VARFÖR har inte skolan lärt ut det här?" och tänkte samla ihop de tillfällena till en liten lista. 
 
♦ Deklarera - Jag bara fyllde i "godkänd" på min deklaration för jag hade inte en aning om vad sjutton jag skulle göra med den. Ska jag fylla i något? Kolla något? 
 
♦ Rättigheter & skyldigheter på jobbet - Seriously, hur sjutton ska jag veta hur det fungerar när man får sitt första riktiga jobb? 
 
♦ Försäkringar - Tydligen har jag någon slags sjukförsäkring (eller livförsäkring.. typ tror jag), vad kostar sådana? Hur skaffar man en sån? Vilket bolag är bäst? 
 
Jag ska inte ens börja med räkningar och sånt (autogiro?!). Hade varit så härligt med en "Livskunskapskurs" en gång i månaden/varannan vecka där man får reda på sådant som är viktigt. Kan utvärdera psykologiska studier från 1932 (Barlett is my best friend) men kan ingenting om skatter. 
 
 


Bye bye IB

2015



Den här bilden får symbolisera kvällens känsla. Efter år med slit och sena pluggnätter så håller jag äntligen mitt IB-diplom i handen och är så grymt stolt över mig själv. Måste ändå medge att även om det varit slitigt så är det så värt det.


Kvinnor och vetenskap – kvinnor som skapat vetenskapshistoria del 1

2015

Efter x antal år i skolan så känner jag att det är en enorm kunskapslucka när det kommer till kvinnor inom vetenskap. Marie Curie och sen tar det stopp ungefär. Inte konstigt att forskning känns så långt borta när man aldrig läser om kvinnliga forskare?
 
Tänkte därför skriva en serie blogginlägg där jag listar kvinnor som gjort vetenskapshistoria.

I inlägget kommer jag att använda vissa amerikanska titlar/uttryck och medicinska termer bland annat:
MD = medical degree (motsvarande en svensk läkarexamen)
anestesiologi = läran om sövning/narkos och bedövningsmetoder
obstetrik = det område inom medicin som bland annat innefattar kvinnliga könsorgan, graviditet, förlossning, amning
 
Lise Meitner (1878-1968)
Vid 21 års ålder, när kvinnor äntligen tillåts studera på universitetsnivå i Österrike, studerar Meitner matematik och fysik. Efter att ha avslutat sin doktorandutbildning 1906 åker hon till Berlin för att arbeta med Otto Hahn. Som österrikisk, judisk kvinna tillåts hon bara arbeta i källaren på labbet men när de två flyttar till ett annat universitet får Meitner tillgång till bättre laboratorium. 1938 flyr Meitner till Sverige, men fortsätter sitt sammarbete med Hahn, där hon räknar ut energin frisläppt när neutroner delar uraniumatomer – något hon kallar ”nuclear fission”. Hahn tilldelades Nobelpriset 1944 medan Meitners bidrag förbisågs helt.
 
 
Dorothy Hodgkin (1910-1994)
Som dotter till två brittiska arkeologer tilläts hon studera kemi tillsammans med män, hon läste på Oxford innan hon fortsatte till Cambridge för att studera en slags röntgen som visar 3D-strukturen på olika molekyler (röntgenkristallografi). Hon arbetade stor del av sitt liv som professor och forskare på Oxford där hon förbättrade röntgenkristallografin. Tilldelades Nobelpriset 1964 och var den som bestämde strukturen på penicillin, vitamin B12 och insulin.
 
Roger Arliner Young (1899-1964)
Den första afroamerikanska kvinnan att bli doktor i zoologi. Hennes collegelärare Just ser potential i henne och hjälper henne få stipendier för att fortsätta studera. Arliner Young har kallats ”a real genius in zoology” och fick sin PhD 1940 vid University of Pennsylvania. Under 50-talet försämrades Arliner Youngs mentala hälsa och togs in på ett ”asylum” i Mississippi där hon var intagen till 1962.
 
Florence Barbara Seibert (1897-1991)
Seibert drömde som barn om att läsa medicin vid Johns Hopkins, men hade som 3-åring drabbats av polio vilket gav henne problem att gå. När hon efter gymnasiet fick arbete på ett kemilabb, för att tjäna pengar till läkarutbildningen, så insåg hon att forskning inom kemi var mer intressant än medicin. Detta delvis på grund av att det inte krävde lika mycket spring som läkaryrket. Seibert fick sin PhD vid Yale University och fortsatte sedan forska vid universitetet i Chicago. Efter sin ”postdoctorate” började hon samarbeta med Long och de ville hitta ett förbättrat test för att diagnosticera tuberkulos; de lyckades med detta och Seiberts renade protein (PPD = purified protein derivative) används än idag.


4 tips för att kickstarta skolterminen

2015

Nytt skolår, nya rutiner; det är dags att bli mönsterelev. För mig har hösten alltid symboliserat nystart och ny energi. Tänkte därför dela med mig av mina bästa pluggtips för att klara årets skolarbete på ett enklare sätt! 
 
King Philip Came Over For Good Soup (Kingdom Phylum Class Order Family Genus Species) – små minnesramsor är helt fantastiska. Kommer aldrig glömma vissa av biologiramsorna som vi fick lära oss. 
 
Bli en mästare på anteckningar – hitta ett system för anteckningar som funkar för dig, gör dina egna förkortningar (w/ = with, w/o = without) och håll dig till dem. På så sätt vet du alltid vad dina gamla anteckningar betyder!
 
Kicka igång en presentation – låt en kompis ställa en fråga (som du förberett svaret på) när du håller en presentation. Det gör att du dels framstår som kunnig, och känner dig mer säker i presentationen. 
 
Planera, planera, planera – Hade jag inte planerat ordentligt hade jag aldrig lyckats lära mig 160 sidor biolog, 200 sidor psykologi och runt 400 sidor matte. Skriv ner allt du behöver lära dig och till när, sen kan du börja beta av. Personligen undviker jag att detaljplanera (t.ex. måndag kapitel 2 matte + sida 10-23 biologi) eftersom att det stressar mig, men jag har alltid en lista på vad jag måste läsa och hur mycket varje dag. 
Den glädjen jag upplevde över det beskedet är svår att beskriva. Så lättad!